Vad gör man nu?
När ensamheten knackar på...
Nu har Lena åkt tillbaka till småland. Jag sitter ensam på mitt minimala rum i Bollen. Jag orkar inte göra någonting, allt känns meningslöst. Orkar fan inte ens att blanda mig en kopp kaffe, då är det jävligt illa. Efter att jag hade vinkat av Lena på stationen tog jag omvägen hem via drottninggatan. Vet ännu inte helt säkert varför. Antar att jag kanske ville ha något att fylla tomrummet med.
I vilket fall som helst, fastnade jag inne på Game, en tv-spelsbutik. Jävligt klaustrofobisk liten bod faktiskt. Där hittade jag ett hyfsat substitut verkade det som. bättre begagnade tv-spelskonsoler. Blev ärligt talat väldigt frestad att köpa någon meningslös plastlåda att fördriva min tid i ensamhet med. Som tur var så hade inte allt mitt förstånd runnit ut i sanden. Jag hörde en röst i bakhuvudet som befallde mig att släppa konsollen och spara pengarna till att möblera det nya boendet med.
Har äntligen fått bekräftat att jag får flytta in i vattentornet, var och skrev på kontraktet i fredags. Nu återstår bara att ansöka om bostadsbidrag. Tornet är aningen dyrare än bollen, och antagligen lite högre standard än vad jag har vant mig vid här..
Vet inte vad jag kan tvinga er att läsa för övrigt skitsnack.. så jag antar att det får räcka för den här gången.
Om någon vill sälja ett tv-spel äckligt billigt så lämna en kommentar.
Ha det så stjärtligt!
Kommentarer
Postat av: Simon
Du verkar inte ha förstått, det är ju skitsnack vi vill ha!
Trackback