I saw a light in the end of the tunnel....

1 månad och typ 3 veckor sedan...

Ibland behöver man bara gnälla av sig... Ifall jag ens orkar bry mig om vad jag behöver. De dagarna kommer allt mer sällan, ibland känns det som att det alltid straffar sig om man lägger ner energi på att bry sig. Det kostar alltid mer än vad det smakar och nuförtiden har de flesta saker slutat smaka alls.. kaffe känns för att ta till veckans modeord "urlakat" och mat innehållslöst.
Öl är ineffektivt och alkohol är i alla fall ett nedstämmande preparat så varför förtära det i mitt tillstånd..

Känner att jag tappat den lilla gnista jag hade och glömt bort både den och vad som tände den. Allt är ständigt lika förgängligt i all sin enkelhet och trots att jag vet exakt vad jag vill skriva om livet, universum och allting, kan jag inte förmå mig att släppa fram det...tror jag håller på att skjuta mig i foten här..

Den annalkande våren kan mycket väl vara min höst..

Samtal i en röd Peugeot..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback